lindaceciliasundin

Ett samtal bort bara.. Ja man får tänka så ibland när saknaden är för stor. Ikväll kände ja mig lite ledsen och sårad när jag kom hem, och när Rickard ringde berättade jag för honom, och på ett ögonblick med kloka ord fick han allt att kännas mycket bättre. Han är expert på att rycka upp mig och få mig att bli glad. Att jag kände mig ledsen hade absolut inget med han att göra. Jag är så glad att jag har han. Visst kan vi tjafsa om världens töntigaste småsaker men de går över direkt nästan. Och framför allt kan vi skratta åt det efteråt. Säger de igen, trots att han är min kärlek så är han min bästa vän också. Han vet allt om mig ändå tycker han om mig:) och stannar kvar, ha ha.. Men kvällar som denna är det jobbigast att han bor där han bor. När jag bara vill krypa upp i hans famn:( sitter just å tittar på historien om susan boyle och då fäller man ju några tårar extra:) vilken röst, vilken saga.. Men nu ska jag sova. Snart är de helg igen:) då är de kryagängetfest och de kan inte bli bättre än så. Sen på måndag far vi till riga. 3 dygn. Jippi :p puss och godnatt